Julmat

Svensk julmat rymmer både gamla traditioner och nyare favoriter. Den här sidan är navet för julbordets ordning, rätternas historia, praktiska förberedelser och verktyg som hjälper dig att planera maten.

Börja med julbordet

Vill du veta i vilken ordning rätterna serveras, hur bordet läggs upp och hur mycket som brukar behövas? Gå till sidan Julbordet. Där finns de tre vändorna och länken vidare till mängdkalkylatorn.

Klassikerna och deras hemligheter

Skinkan är julbordets mittpunkt, och griljeringen dess högtidliga final. Janssons frestelse bär på julens bästa kuggfråga: svensk ansjovis är i själva verket kryddad skarpsill – det är den, inte medelhavsansjovisen, som ska ner i formen. Risgrynsgröten kommer med eget spänningsmoment i form av den gömda mandeln, och en skål ställs enligt traditionen ut åt tomten – gårdstomtens gamla grötlön lever kvar. Och dopp i grytan, brödet doppat i skinkspadet, har gett julafton dess äldre namn: dopparedagen.

Vill du laga klassikern? Följ vårt recept på Janssons frestelse eller låt julbordskalkylatorn räkna ut ingredienserna efter sällskapets storlek.

Drycker och sötsaker

Glöggen värmer adventskvällarna och julmusten, lanserad i början av 1900-talet, petar varje december ner all annan läsk från tronen. På det söta bordet trängs lussekatter, pepparkakor, ischoklad, vörtbröd. Skillnaden mellan seg kola och tandläkarbesök är några graders kokning, och kulprovet i kallt vatten är den enda metod som fungerar utan termometer.

Mer om julmaten

Julmaten på tomten.se handlar om varför bordet ser ut som det gör och hur du får ihop det praktiskt. Ordningen mellan vändorna, rätternas ursprung, förberedelserna dag för dag och en kalkylator som räknar ut mängderna.

Utforska julmaten