Julens seder är ett arv i lager på lager: medeltida helgondagar, bondesamhällets matfester, 1800-talets borgerliga granar och 1900-talets tv-soffa. Här går vi igenom julens svenska rytm från första advent till tjugondag Knut – och bjuder på några av världens mest oväntade traditioner.
Advent – väntans tid
Fyra söndagar före juldagen tänds det första ljuset i adventsstaken, och i fönstren dyker adventsstjärnorna upp som lysande punkter i vintermörkret. Barnens nedräkning sköts av adventskalendern med sina tjugofyra luckor – en tradition med tyska rötter från tidigt 1900-tal som i Sverige fått en alldeles egen följeslagare: julkalendern i radio sedan 1957 och i tv sedan 1960.
Lucia – ljusdrottningen
Den 13 december fylls skolor, kyrkor och arbetsplatser av vitklädda tåg, levande ljus och doften av saffran. Luciafirandet har gamla rötter i svensk folktradition, men det offentliga luciatåget som vi känner det fick sitt stora genombrott när en Stockholmstidning började arrangera luciakröning 1927. Lussekatterna och glöggen behöver ingen historisk motivering – de försvarar sin plats själva.
Julafton – dagen med stort J
I Sverige är det julafton, inte juldagen, som är julens nav. Dagen kallas också dopparedagen, efter seden att doppa bröd i skinkspadet. Klockan tre samlas en stor del av landet framför Kalle Anka och hans vänner, sänt varje julafton sedan 1960. Sedan kommer klapparna – och själva ordet julklapp bär på en egen historia: förr klappade man hårt på dörren, kastade in gåvan med en skämtsam vers och sprang. Rimmen på paketen är det som blev kvar av leken.
Granen – tysk gäst som blev svensk
Julgranen vandrade in från Tyskland och nådde Sverige under 1700-talet, men var länge en angelägenhet för herrgårdar och stadshem. Först mot slutet av 1800-talet stod den i var mans stuga. I dag klär vi den, dansar kring den och plundrar den – allt enligt schema.
Från julotta till tjugondag Knut
Juldagen inleddes förr med julotta i gryningen, och mellandagarna är än i dag ett stillsamt ingenmansland av rester och sällskapsspel. Trettonhelgen sätter punkt för helgerna, men julen får officiellt vara kvar till den 13 januari – tjugondag Knut, då granen kläs av och dansas ut. Talesättet säger det bäst: tjugondag Knut kör julen ut.
Jul i världen – fem oväntade seder
- Katalonien: barnen matar julstocken caga tió i veckor – på julafton slår man på den med pinnar och sjunger tills den ”bajsar” fram godis och presenter.
- Japan: friterad kyckling från en viss snabbmatskedja har blivit så etablerad julmat att hinkarna förbeställs veckor i förväg.
- Tjeckien och Polen: julbordets karp köps ofta levande – och får inte sällan simma några dagar i badkaret före tillagning.
- Ukraina: granen pryds gärna med ett spindelnät av glitter, efter legenden om spindeln vars väv förvandlades till silver på julmorgonen.
- Norge: enligt gammal sägen gömmer man kvastarna på julafton, så att inga häxor ska kunna låna dem under natten.